ARTIKEL 1 – Samäganderätt: vad händer när delägare inte kommer överens?

Ingress

När två eller flera personer äger en bostad eller fastighet tillsammans uppstår ofta frågor om ansvar, kostnader och beslut. Här går vi igenom vad lagen säger och vad du ska göra när delägare inte kan enas.

1. Vad säger lagen?

Samäganderättslagen gäller när två eller flera personer äger något tillsammans.

Huvudregeln är att alla beslut kräver samtycke av samtliga delägare. Ingen delägare kan ensidigt sälja, hyra ut eller belåna egendomen utan övrigas godkännande.

Vid oenighet kan en delägare ansöka hos tingsrätten om förordnande av god man enligt 6 § för att hantera försäljning eller förvaltning.

2. Vanliga problem i praktiken

• En delägare blockerar försäljning.
• Oenighet om värdering av fastigheten.
• En delägare betalar alla kostnader själv.
• Tvist om nyttjande eller underhåll.
• En delägare vill köpa ut den andra men parterna kan inte enas om pris.

3. Vad du bör tänka på

• Dokumentera alla kostnader du betalat.
• Ta fram en professionell värdering som bevis.
• Undvik muntliga överenskommelser.
• Om någon vägrar samarbeta kan god man vara lösningen.

4. När du bör kontakta jurist

• Om försäljning blockeras.
• Om motparten kräver orimlig ersättning.
• Om du behöver hjälp att ansöka om god man eller inleda bodelning.
• Om det finns risk att motparten gör obehöriga åtgärder.

Sammanfattning

Samäganderätt kräver samarbete – men lagen ger dig möjligheter även om motparten vägrar. En jurist kan hjälpa till att driva processen effektivt.

ARTIKEL 2 – Bodelning när egendom finns utomlands (t.ex. Libanon)

Ingress

Bodelning blir mer komplicerad när fastigheter eller tillgångar finns i ett annat land. Här förklarar vi vad som gäller när egendom i t.ex. Libanon ska ingå i svensk bodelning.

1. Vad säger lagen?

Vid äktenskapsskillnad gäller svensk lag om makarnas hemvist är Sverige. All giftorättsgods ska ingå i bodelningen, även om det finns i utlandet.

Problemet är att svenska domstolar inte kan besluta direkt om åtgärder i ett annat land, men värdet ska ändå tas upp och fördelas.

2. Vanliga problem i praktiken

• Motparten lämnar inga handlingar.
• Det saknas värderingsintyg.
• Fastighetsregistret fungerar annorlunda i hemlandet.
• Motparten försöker dölja egendom eller använda falska värderingar.

3. Vad du bör tänka på

• Ta fram värderingar från lokala mäklare eller notarius publicus.
• Begär officiella utdrag från fastighetsregistret i landet.
• Använd tolkade och auktoriserade översättningar.
• Dokumentera allt motparten vägrar lämna ut.

4. När du bör kontakta jurist

• När motparten vägrar lämna ut dokument.
• När bevisning måste åberopas i svensk domstol.
• När värderingen ifrågasätts.
• Vid behov av resningsansökan eller inhibition.

Sammanfattning

Utländsk egendom ska alltid ingå i bodelningen, men kräver rätt bevisning. En jurist säkerställer att värden inte tappas bort.

ARTIKEL 3 – Överklagande av myndighetsbeslut: så fungerar processen

Ingress

När en myndighet fattar beslut som påverkar dig – exempelvis Migrationsverket, Skatteverket eller Försäkringskassan – har du rätt att överklaga. Här får du en tydlig genomgång av hur processen går till.

1. Vad säger lagen?

Du har rätt att överklaga ett förvaltningsbeslut inom tre veckor från det att du tagit del av beslutet.

Överklagandet skickas vanligtvis till myndigheten som först gör en omprövning, och därefter vidarebefordrar ärendet till förvaltningsrätten.

2. Vanliga problem i praktiken

• Missade tidsfrister.
• Oklara motiveringar från myndigheten.
• Bevisning skickas in för sent.
• Personen förklarar inte tydligt vad som är fel med beslutet.
• Man anger fel yrkanden.

3. Vad du bör tänka på

• Läs motiveringen mycket noggrant.
• Strukturera överklagandet: bakgrund, fel i beslutet, bevisning.
• Ange tydligt vilket beslut du vill få ändrat.
• Skicka in kompletterande handlingar i tid.

4. När du bör kontakta jurist

• Om du fått avslag två gånger.
• Om du behöver skriva en korrekt omprövning.
• Om Migrationsverket eller annan myndighet ifrågasätter identitet eller bevis.
• Om du ska gå vidare till kammarrätten.

Sammanfattning

Ett överklagande kräver tydlig struktur och rätt argument. En jurist kan avgöra vilka fel som är avgörande i ditt ärende.

ARTIKEL 4 – No win, no fee i Sverige: vad är tillåtet?

Ingress

Det blir allt vanligare att klienter frågar om resultatbaserade arvoden. Men vad är egentligen tillåtet enligt svensk rätt?

1. Vad säger lagen?

I Sverige är ren provisionsbaserad ersättning förbjuden för jurister, eftersom arvode inte får vara helt beroende av utgången (god advokatsed och allmänna avtalsprinciper).

Däremot är kombinerade modeller tillåtna, t.ex.:

• En mindre fast avgift + bonus vid framgång.
• Ett reducerat arvode mot möjlighet till viss resultatdel.

2. Vanliga problem i praktiken

• Avtalet är otydligt.
• Klienten tror att allt är gratis.
• Modellen används i ärenden där det inte är lämpligt.
• Skattefrågor kring bonus del.

3. Vad du bör tänka på

• Avtalet måste vara skriftligt och detaljerat.
• Kunden ska förstå vad som är risk och vad som är kostnad.
• Bonus får inte vara oskälig.
• Modellen passar bäst vid höga tvistvärden.

4. När du bör kontakta jurist

• När du behöver bedöma om no win, no fee är lagligt i ditt fall.
• Om du ska upprätta ett juridiskt korrekt avtal.
• Om tvisten rör stora värden.

Sammanfattning

No win, no fee är möjligt i Sverige – men bara i korrekt utformade avtal. Juridisk rådgivning behövs för säkerhet och tydlighet.

ARTIKEL 5 – Hur du bestrider en faktura korrekt

Ingress

Om du har fått en faktura du anser är felaktig är det viktigt att bestrida den på rätt sätt. Här förklarar vi hur du gör för att undvika betalningsanmärkningar.

1. Vad säger lagen?

Du ska bestrida en faktura skriftligt så snart som möjligt.

Om du inte gör det kan företaget gå vidare till inkasso eller Kronofogden, även om fakturan är felaktig.

2. Vanliga problem i praktiken

• Bestridande görs muntligt.
• Man förklarar inte varför fakturan är fel.
• För sent bestridande.
• Inkassokrav skickas vidare utan att du svarat.

3. Vad du bör tänka på

• Alltid bestrida skriftligt och spara kopia.
• Hänvisa till avtal eller utebliven tjänst.
• Betala inte om du bestrider – men svara alltid.
• Bestrid även inkasso, annars går det vidare.

4. När du bör kontakta jurist

• Om företaget ändå går till Kronofogden.
• Om motparten hotar med stämning.
• Om fakturan är stor eller komplicerad.
• Om du är osäker på hur avtalet ska tolkas.

Sammanfattning

Ett korrekt bestridande sparar tid, pengar och minskar risken för betalningsanmärkning.

ARTIKEL 6 – När en gåva kan återgå: juridiska möjligheter och begränsningar

Ingress

Ibland ger någon bort en fastighet eller egendom men ångrar sig senare. Kan en gåva återgå? Det beror på flera juridiska faktorer.

1. Vad säger lagen?

En fullbordad gåva kan endast återgå i vissa situationer:

• Gåvan var ogiltig (t.ex. tvång, svek, ocker).
• Gåvan var villkorad och villkoret har brutits.
• Gåvan kan jämkas vid grov otillbörlighet.
• Gåvan kan återvinnas vid konkurs.

2. Vanliga problem i praktiken

• Gåvobrevet saknar villkor.
• Mottagaren samarbetar inte.
• Bevis om svek är svaga.
• Fastigheten har redan ändrats eller belastats.

3. Vad du bör tänka på

• Säkra all bevisning om motivet bakom gåvan.
• Kontrollera om det finns muntliga villkor.
• Undvik att skriva under dokument som saknar tydliga klausuler.
• Låt en jurist granska om avtalet går att angripa.

4. När du bör kontakta jurist

• Vid tvist om gåva mellan familjemedlemmar.
• När du vill återta en gåva du gett p.g.a. felaktigheter.
• När gåvan gjorts för att uppnå myndighetsfördel (t.ex. hyresrätt).

Sammanfattning

Återgång av gåva är juridiskt möjligt i vissa fall – men bevisning och villkorsformulering är avgörande.